johannafo.blogg.se

Det var ett minnesvärt datum kan jag lova.

Våra planer för denna, rätt så vanliga, torsdag var att hälsa på i Hjoggböle hos emma & peder. På vägen till dem så ringer svärfar & säger att det finns ett hus till salu på Dungatan i skelleftehamn. Ett hus, på den gatan vi drömt om att få bo. Vi körde förbi huset & såg flera "till salu" skyltar. Chockade som vi blev så körde vi raka spåret hem till mamma, startade datorn & lusläste Hemnet ännu en gång. Utan träff. Vi gick då in på märklarens hemsida, men utan träff. Vi tyckte det var så konstigt att vi inte sett att detta hus var till salu tidigare, så vi bestämde oss för att köra förbi igen & kolla. Då såg jag att ägaren till huset var ute på tomten så vi stannade bilen & A gick ut för att prata med S. Han berättade då att de skulle sälja huset & att det skulle komma ut på nätet dagen därpå, alltså fredagen. Ante berättade att vi var mycket intresserade & då fick vi gå en rundtur i huset där de berättade lite om huset & om varför de skulle sälja osv.

Vi åkte senare vidare till Hjoggböle, men tankarna var på annat håll. Vi kände båda två att vi ville ha detta hus. Det är ju ändå i det området som vi absolut vill bo i. Så vi ringde upp S & la ett bud på huset. När klockan började närma sig nio & vi hade fikat & kikat runt lite i emmas & peders fina hus så ringde S upp igen & sa att han tyckte vi skulle komma tillbaka till huset så vi fick prata igenom lite saker igen. Denna gång tog vi med oss mamma så att hon också skulle få gå igenom och titta. Innan vi for hem den kvällen sa S att han tyckte vi skulle sova på saken innan vi bestämde oss helt. Så vi sa hejdå & godnatt.

Det var svårt att somna den kvällen & tankarna gick runt i huvudet. Det pirrade så otroligt mycket i hela kroppen & på något sätt så kändes allt så bra. Det kändes verkligen att det var nära. nära drömhuset.
 Innan vi somnade skickade vi ett sms till S & sa att JA, vi står fast vid vårat bud & JA vi vill bo i detta hus.

Fredag 14 augusti 2009
En stressig dag. Många telefonsamtal & mycket flängande hit & dit.
När klockan tillslut blev 13.30 satt vi i ett möte, hos mäklaren. Vi satt i olika rum med olika mäklare & skrev papper. Det var egentligen ingen som hade koll på läget. Varken vi, säljaren, mäklarna eller någon. Jag hade inte hunnit äta mer än några mackor den dagen så jag kände att jag blev mer & mer snurrig & pirrig. När klockan var tre så var papperna ifyllda, en besikting på huset var inbokat & en tid på baken var bestämd. Så på tisdagmorgon så besiktar vi huset & på onsdag ska vi på banken. Vi har till på fredag på oss att dra oss ur, men det ska mycket till för att det ska hända.
Igår kväll firade vi med skumpa & glädjen som infann sig är svår att beskriva. Om allting går som det ska så är vi husägare den första november 2009.

Bilder på huset kommer troligtvis så småningom:)