Ångest!
Det har redan gått mer än två år sedan jag satte min fot i Bodbysund för första gången. Då kändes två år som jätte lång tid. Men nu sitter jag här.. den 19onde december kommer jag att jobba min sista dag på skolan. Hur ska jag klara mig utan det här? det har ju varit min trygghet i 2 hela år. helt otroligt. Jag kan ju garantera att jag kommer gråta floder den sista dagen. (tårarna är nästan påväg redan nu bara för att jag skriver om det..)
Sen då, hur kommer mitt liv se ut efter den 19onde?
Jobba plugga?
det finns inget värre än att vara arbetslös, trust me. Helst av allt skulle jag vilja börja plugga. Nu. Men på distans - till förskollärare. Men nästa distans utbildning börjar inte förrän till hösten.. alltså flera månader bort.
Så jag måste ju likafullt hitta nåt att sysselsätta mig med dessa månader.
Ibland önskar jag att någon annan kunde berätta för mig precis hur jag skulle göra. För att stå i det där vägskälet och inte veta vilken väg man ska ta är faktiskt rätt så jobbigt. Det finns en liten klump i magen varje dag & direkt någon frågar mig om vad som ska hända sen..så får jag panik.
Ja, jag vet. Det brukar alltid lösa sig på nåt sätt.
Jag var bara tvungen att skriva av mig lite.. det är en sån dag.
Hej hopp : ) Läser din då och då också:P
Jag kan verkligen rekomendera att plugga på distans, helt underbart är det! Man måste ha lite mer självdisiplin än vanligt kanske men det har då funkat jättebra än så länge :) Man är i Luleå ca 1 gång i månaden och då är det oftast 2-3 sammanhängande dagar med föreläsningar och så! Jätte bra lärare än så länge ;) Bra kontakt med lärana genom mejl och dessamma med klasskompisar! Nu är vi 5 styckna från Skellefteå så vi brukar träffas på skeria och göra grupparbeten och så! Men annars funkar det bra att sammarbeta genom datorn också! Hoppas jag hjälpt dig lite iaf! Hör av dig om du vill veta mer! Kram
DU tycker det är hemskt för hur det ska bli för DIG - men hur tusan ska VI klara oss UTAN dig??? Tur vi har våra trevliga personalfester titt som tätt, för du kommer alltid att räknas som anställd när det är dags för dessa...
Kram Sara :)
