chockstart.
Imorse vaknade jag av att det plingade till på telefonen. Åh, ett sms tänkte jag. Det var från sus som skrev att hon var påväg mot M där sara brukar parkera. Då upptäckte jag ju att jag hade försovit mig. Klockan var halv 8. Jag vaknade alltså den tiden som jag egentligen skulle ha varit & plockat upp alla.
Ursh vad jag hatar att försova mig! Allt blir så jobbigt & stressigt.
När vi sitter i bilen så ringer M till M för att säga att vi är lite sena osv. & just då kommer jag ju på att det var idag vi skulle till Burträsk för att gå en påskvandring + ha studiebesök i kyrkan & att det var extra viktigt att vi var i tid eftersom vi skulle passa bussarna som går till Burträsk på morgnarna. Jahapp. Tur att det var bra väglag idag kan jag ju säga! : P
När vi har åkt en bit mot jobbet så frågar S om frågorna som vi bestämde att vi skulle fråga prästen när vi skulle till kyrkan, var de var någonstans. Det visste jag, i min almanacka som låg hemma i en låda. Det sista jag tänkte på när jag gick (sprang) ut i morse var - Äh, jag skippar kalenderna. Jag behöver den ändå inte idag...
Meen, det gjorde jag ju. Det är tur att jag har en sån underbar pojkvän som stiger upp (på sin lediga dag, halvsjuk) & letar fram kalendern för att sedan läsa upp alla frågorna. Tack älskling.
(Nu är det ju så att vi har såna duktiga barn att de minns nästan alla frågorna utantill men det behöver ju inte A veta.. stackarn som inte kunde somna om när jag hade ringt i panik & väckt honom. Inte bara en gång utan 2.)
Men förutom den stressiga morgonen så har dagen gått bra. Var kanske inte helt genomtänkt av mig att gå upp alla 162 trappstegen upp till kyrkklockorna, på tom mage & med ben som spagetti redan innan jag började traska.. Väl uppe i tornet så var jag tokslut & jag kan ju säga att mina ben inte riktigt slutat skaka än.. haha. Tji fick jag för att jag också ville kika. Till barnens förvåning så slog klockan halv 11 när vi var där uppe & vid varje halvtimma så slår klockorna en gång så det dånade rejält däruppe kan jag lova:)
Annars då, igår skrev vi papperna på lägenheten så nu är det verkligen påriktigt. Nu får vi bara hoppas att vi fyllde i rätt:) Vi har även blivit av med hallmöblerna, köksbordet & lampan. Det ska vi lämna här tills J flyttar in. Det känns så skönt att bli av med lite saker så man får köpa lite nya sen! Blir ju mindre att flytta också:)
Nu ska jag gå & mysa lite med mina älsklingar:)
Kram kram på er!
***Förresten, Stort grattis till Annica & Micke som fått en jättesöt liten flicka:)***
Ursh vad jag hatar att försova mig! Allt blir så jobbigt & stressigt.
När vi sitter i bilen så ringer M till M för att säga att vi är lite sena osv. & just då kommer jag ju på att det var idag vi skulle till Burträsk för att gå en påskvandring + ha studiebesök i kyrkan & att det var extra viktigt att vi var i tid eftersom vi skulle passa bussarna som går till Burträsk på morgnarna. Jahapp. Tur att det var bra väglag idag kan jag ju säga! : P
När vi har åkt en bit mot jobbet så frågar S om frågorna som vi bestämde att vi skulle fråga prästen när vi skulle till kyrkan, var de var någonstans. Det visste jag, i min almanacka som låg hemma i en låda. Det sista jag tänkte på när jag gick (sprang) ut i morse var - Äh, jag skippar kalenderna. Jag behöver den ändå inte idag...
Meen, det gjorde jag ju. Det är tur att jag har en sån underbar pojkvän som stiger upp (på sin lediga dag, halvsjuk) & letar fram kalendern för att sedan läsa upp alla frågorna. Tack älskling.
(Nu är det ju så att vi har såna duktiga barn att de minns nästan alla frågorna utantill men det behöver ju inte A veta.. stackarn som inte kunde somna om när jag hade ringt i panik & väckt honom. Inte bara en gång utan 2.)
Men förutom den stressiga morgonen så har dagen gått bra. Var kanske inte helt genomtänkt av mig att gå upp alla 162 trappstegen upp till kyrkklockorna, på tom mage & med ben som spagetti redan innan jag började traska.. Väl uppe i tornet så var jag tokslut & jag kan ju säga att mina ben inte riktigt slutat skaka än.. haha. Tji fick jag för att jag också ville kika. Till barnens förvåning så slog klockan halv 11 när vi var där uppe & vid varje halvtimma så slår klockorna en gång så det dånade rejält däruppe kan jag lova:)
Annars då, igår skrev vi papperna på lägenheten så nu är det verkligen påriktigt. Nu får vi bara hoppas att vi fyllde i rätt:) Vi har även blivit av med hallmöblerna, köksbordet & lampan. Det ska vi lämna här tills J flyttar in. Det känns så skönt att bli av med lite saker så man får köpa lite nya sen! Blir ju mindre att flytta också:)
Nu ska jag gå & mysa lite med mina älsklingar:)
Kram kram på er!
***Förresten, Stort grattis till Annica & Micke som fått en jättesöt liten flicka:)***
Kommentarer
Trackback
