örviken.
Just nu sitter jag i Örviken hos familjen J. Vi ska bo här i helgen & sköta om Maya,Mogge & fiskarna:) Det är skönt att slippa bo i lägenheten några dagar,men jag måste erkänna att det känns lite konstigt att vara här helt själv nu när A också är borta. Han jobbar.. Det är så tyst & jag vet inte riktigt vad jag kan göra. Hade det varit sol så hade jag sjävklart legat ute på gräsmattan & bara tagit det lugnt. Nu känner jag mig faktiskt lite rastlös. Jag kanske får bjuda grannen på lite vackra konster från studsmattan? Eller kanske helt enkelt gå ut & gå. Det borde jag klara av utan att bryta något ben i kroppen & utan att skämma ut mig. Om jag har tur iallafall...
Igår var jag ute & gick med Emma. Det blev en hel del prat om allt från skola till flytt. Det ska bli så spännande den dagen vi kan komma & hälsa på i deras hus. Jag längtar faktiskt. Visst känns det trist att hon kommer bo "långt" borta, men det ska inte hindra mig. Man kan vara ute & gå långa promenader även i Hjoggböle så så lätt kommer du inte undan förstår du. Ni förstår, Emma är en sån här vän som man helt enkelt bara vet kommer att finnas där genom hela ens liv. En vän som alltid tar emot en med öppna armar & som man vet alltid är ärlig. Hon säger så kloka saker & ibland kanske jag inte riktigt vill inse att det hon säger faktiskt stämmer men så är det. Är det något jag är glad eller ledsen över & inte riktigt vet vem jag ska prata med så ringer jag E. Hon förstår alltid. Jag är så glad för hennes & Peders skull att de hittat varandra & att de passar så bra ihop. De kommer att stortrivas i huset med stort H. Emma, jag älskar dig. Du är min bästa vän.
Jag känner att det finns många saker jag skulle kunna skriva om i detta inlägg. Men jag tror att det kan bli lite för ärligt från min sida. Och det passar inte riktigt idag. Kanske att jag en vacker dag kan skriva precis hur jag känner utan att ta hänsyn till hur andra tänker när de läser. Men om jag känner mig själv rätt så kommer det att dröja tills den dagen kommer. Och det kanske är likabra, vad vet jag?
Over and out.
Igår var jag ute & gick med Emma. Det blev en hel del prat om allt från skola till flytt. Det ska bli så spännande den dagen vi kan komma & hälsa på i deras hus. Jag längtar faktiskt. Visst känns det trist att hon kommer bo "långt" borta, men det ska inte hindra mig. Man kan vara ute & gå långa promenader även i Hjoggböle så så lätt kommer du inte undan förstår du. Ni förstår, Emma är en sån här vän som man helt enkelt bara vet kommer att finnas där genom hela ens liv. En vän som alltid tar emot en med öppna armar & som man vet alltid är ärlig. Hon säger så kloka saker & ibland kanske jag inte riktigt vill inse att det hon säger faktiskt stämmer men så är det. Är det något jag är glad eller ledsen över & inte riktigt vet vem jag ska prata med så ringer jag E. Hon förstår alltid. Jag är så glad för hennes & Peders skull att de hittat varandra & att de passar så bra ihop. De kommer att stortrivas i huset med stort H. Emma, jag älskar dig. Du är min bästa vän.
Jag känner att det finns många saker jag skulle kunna skriva om i detta inlägg. Men jag tror att det kan bli lite för ärligt från min sida. Och det passar inte riktigt idag. Kanske att jag en vacker dag kan skriva precis hur jag känner utan att ta hänsyn till hur andra tänker när de läser. Men om jag känner mig själv rätt så kommer det att dröja tills den dagen kommer. Och det kanske är likabra, vad vet jag?
Over and out.
Kommentarer
Postat av: e
men gumman.. nu sitter jag ju här och flännar, gud vad fint du skriver. jag älskar dig med vännen! du är bäst.
Trackback
